Un mes tåtte manggopte ham i primet na mafañågu-ña si Lulai! Pura ha’ fina’mames yan minagof ayu na diha! Este un gupot kinostume yan un
Håfa Adai! Si Rose Franquez Brown-yu’, familian Franquez yan Taitano Charot, ya sumåsaga-yu’ giya Bellingham, WA. Esta dos såkkan maloffan deste sumanao-yu’ umeyak fumino’ CHamori.
Un yute’ nai I Chamoru, put i AmerikånuBinensi hao sa’ bulenchuk, ya apå’ka i lassås-ñaUn penta i gaputilu-mu, agaga’ yan amariyuLassås-mu attelong, mampos ti chumilongPao’asu
(Every week or so the Guam Museum will be sharing something in the Chamoru language about history or culture in the Marianas. This week, we’ll
San Francisco— I Hate Sex Gi este na kånta, i kakanta ha kakanta put un otro na taotao. Ha e’egga’ mientres este na taotao ni’
Malago baba i sagan kafe. Para Chamomoru ini na sagan kafe. Taimanu Chamoru? Anggen hoben yu’, gumimen i saina-hu i kafe sanlagu. Hu hasso na
(Every week or so the Guam Museum will be sharing something in the Chamoru language about history or culture in the Marianas. This week, we’ll
Hu hasso i tiempon ileksion annai hoben yu’ giya Inalahan. Guaha gipot siha gi sengsong. Guaha familia siha na gigipot antes i ha’ånen ileksion. Kada
På’go na ogga’an, annai matto yu’ gi che’cho-hu, manhungok yu’ estudiante, ilek-na, “Dispensa yu’ señora. Kao un ayuda i nana-hu pot fabot? Matai i kareta-ña”.
