(Every week (or so) the Guam Museum will be sharing something in our native language, either historical tidbits or cultural stories. This week we are sharing the legend of Maga’låhi Gådao)

         Åntes tåtte na hinanao pulan, guaha un yomsan taotao, metgogot yan taima’å’ñao ya mafa’nana’an gue’, Gådao.  Guiya i maga’låhi giya Inalåhan na songsong.        

         Un diha, humånao pumeska yan i mangga’chong-ña giya Humåtak.  Annai esta meggagai kinine’-ñiha guihan ya para guatu esta tåtte gi kanton tåsi, ma li’e’ na guaha un dångkolo na halu’u na tumalakguaguatu giya siha.  Ensigidas, tumohge si Gådao ya gotpe ha’, ha håtsa i anåkko tekchå-ña, ya ha tokcha i dangkolo yan dadao na halu’u ni’ minetgot fuetså-ña.  Ensigidas ha’ måtai i halu’u.

         Ma hungok este na estoria ni’ pumalu na maga’låhi para i entereru i islan Guåhan.  Meggai ti humongge na magåhet este na estoria put i minetgot-ña.

         Mandanña i pumalu siha na maga’låhi gi sengsong siha ya ilek-ñiha na kumu para guiya u i etmas takhelo’ na må’gas, pues u nisisita u kumple tres na ginagågao-ñiha.

         I unu, para u nanguyi i entereru i isla singkuenta biåhi sin pumåra.

         I mina’dos, na para u tomba påpa’ un trongkon niyok ni’ un kånnai, ya u ipe’ ni’ mås meggagai na pidåsu siha.

         Ya i uttemo na ginagåo, na para u pannas påpa’ i etmas takhelo’ na sabåna gi isla.

         Ensigidas, ha aksepta ha’ si Gådao todu i tinago-ñiha, ya ha kumple todu i ginagåo gi tres dihas. 

         Guiya ha fine’nana numanguyi i enteru i isla singkuenta biåhi sin håfafa’ na prublema.  Parehu ha’ lokkue’ bidå-ña ni trongkon niyok yan i sabåna.

         Desde på’go, ma såsangan na siña ha’ li’e’ i un troson åcho’ ginen i sabånan Lamlam, na a’annok ha’ guatu gi kanton tåsi giya Piti.

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *