(Each week the Guam Museum will post something new in our native language, sharing the history of Guam. This week we’ll learn about some of the history of the village of Malesso’, most importantly the belltower there.)

Seknefekånte para i taotao Malesso’ iya Kampanåyun Malesso’. Tåtkumu påtten hestorikåt, ma usa i toren kampåna gi i gima’Yu’os para u ågang parisnåt siha para adorasion ya gi i kumunidåt, ma usa i kampåna para u fanågang taotao para huntan i sengsong yan put abison ira siha. 

Ma kåhat este na bente kuatro pi’e mineddong tori ni’ taotao i sengsong gi 1910 ya ginen i dinirihen Påle’ Kapuchinon Espåñot as si Cristobal de Canals, ha fåfana’ este na tori iya Hago’en Dåno’. 

Maskeseha ma kåhat gi sakkan hinanao siha despues di tiempon ginibetnon Españot, guaha ma fa’na’an este Toren Kampånan Espåñot Hagas. Enfin, ma håta este na estråkturan ti’et gi klasen påddet Espåñot ni’ ma å’agang mamposteria ni’ ma entrodusi yan usa enteru gi duranten tinaftaf siklo siha. 

Ha setbe si Påle’ de Canals iya San Dimas (Parision Malesso’) yan San Dionisio (Parision Humåtak) na dos Guma’Tu’os desde 1908 asta 1923. Parehu yan i toren kampåna, ha dirihi lokkue’ i kinahat i gima’Yu’os gi oriya. Måtto i misionarion Kapuchinu mågi giya Pasifiu gi 1896, ya ha setbe fine’nina giya Yap pues guatu giya Palau åntes di måtto para iya Guåhan gi 1907 na såkkan.

Ma lista iya Kampanåyun Malesso’ gi I Rihestran Guåhan put Lugåt Hestorikåt yan gi Rihestran Nasiunåt put Lugåt Hestorikåt desde 1975. Ma na’funhåyan i estrakturan Toren Kampånan Malesso’ gi 2016 sigun ginen Rihabilitasion yan Stabilisasion ni’ finendon Kontrabusion Okupasion Hotet yan Inangokkon Inadahen Guåhan. 

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *